prz.se



Du kan även köpa Cora på nätet!

Kulturtips!

Ta gärna en titt på några andra tidskrifter som vi på Cora gillar. Exempelvis Djurens Rätt, Hemslöjden, Orkester Journalen (OJ) och Teatertidningen.
i samarbete med tidningsbutiken.se

Sök artiklar

Aktuellt

Aktuellt nummer
Nummer #21 ute nu!
Nästa nummer av Cora kommer 01-10-2010

Törnrosa enligt Miwa Yanagi!

Share |

Konst

Den gamla kvinnan vinner till slut över den unga kvinnan i den japanska konstnären Miwa Yanagis video. I ett närmast klaustrofobiskt rum, snarare ett dockskåp, pågår en brutal brottningskamp dem emellan. Väggarna faller samman, och rummet öppnas mot natthimlen och den oändliga rymden. Just när man tror att den unga kvinnan ska komma att vinna överlistas hon och kastas till golvet. Och den gamla kvinnan som packar ihop henne till ett hanterbart litet knyte till ackompanjemang av en vaggvisa.
Miwa Yanagis tematiserar kvinnor i sina bilder och videor. Ofta äldre kvinnor som i verket My Grandmothers, eller som jätteamazoner, fyra meter höga fotografier i Windswept Women: The Old Girls Troupe, som också var hennes bidrag till senaste Venedigbiennalen Utställningen på Kulturhuset i Stockholm heter Fairy Tales och bygger på sagor av bröderna Grimm och H C Andersen. 
I sagorna förekommer nästan alltid en ung och en gammal kvinna, förklarar Miwa Yanagi, för mig. Den unga kvinnan står för skönheten medan den gamla står för klokheten, men också för någonting som är fult.
Men en äldre kvinna har alla olika åldrar inom sig menar hon. Även den unga och flickaktiga. Hur bevara denna när kroppen förändras både prykiskt och fysiskt, är en fråga som många kvinnor ställer sig. 
Det är den manliga synsättet som avspeglas i blicken på kvinnan. Miwa Yanagi ville utmana detta med verket My Grandmother, där unga kvinnor visades som de skulle komma att se ut femtio år senare.
Männen ryggade tillbaka inför hennes bilder och tyckte de var groteska, men de flesta unga kvinnor gillar dem, är hennes kommentar till detta.
Medellivslängden hos kvinnor är hög, bland de högsta i världen, och det finns jättemånga mor-och farmödrar i Japan men de flesta glöms bort. Den söta, dockaktiga flickan dominerar med mangakulturen och andra animationer som starka företrädare.  De flesta mangatecknare är också män och det är deras bild av fantasiföreställningar av flickan som naturligtivs inte finns någon motsvarighet till i verkligheten.
I Fairy Tales finns både grymma och obscena bilder och ibland ett starkt sexuellt uttryck. Törnrosas uppgift att spinna all denna ull tycks närmast övermäktig och  Greta i Hans och Greta, suger på häxans utsträckta finger som fått abnorm längd. I Rödluvan har  mormor och Rödluvan smält samman till en person i vargens mage, som uppskuren påminner starkt om en vagina. Det är också ganska hårt kopierade bilder, en avslöjande skärpa, ofta med blixt i miljöer som påminner starkt om öde hus, utdömda fabriker eller varför inte tomma slott? 
Miwa Yanagi har en klassisk utbildning på olika konstskolor men bestämde sig tidigt för att fotografiet skulle bli hennes medium. Runt handleden har hon en klocka i ett brett rött läderarmband med två "ansikten", som hon säger. Den ena visar japansk och den andra svensk tid. 
Hon ser sig själv som en produkt av båda dessa kulturer och jag undrar nyfiket om hon betraktar sig själv som feminist?
Naturligtvis, säger hon spontant och skrattar till, men hejdar sig sen. Hon är feminist, men hon gör inte feministisk konst. Även om det politiska inslaget är viktigt måste konsten få lov att vara just konst 

Skriv en ny kommentar: