<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
            <rss version="2.0">
                <channel>
                    <title>Kulturtidskriften Cora RSS</title>
                    <link>http://www.cora.se/rss.php</link>
                    <description>RSS - Kulturtidskriften Cora - Senaste Artiklarna</description>
                    <language>sv-se</language>
                    <lastBuildDate>Sun, 01 Aug 2010 02:00:46 UTC</lastBuildDate>
                    <docs>http://www.cora.se</docs>
                    <managingEditor>info@cora.se</managingEditor>
            <item>
				<title>Hur kunde hon?</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=37</link>
				<description><![CDATA[<!--StartFragment-->

<!--StartFragment-->

<p class="MsoNormal"><br></p><p class="MsoNormal"><br></p>

<!--EndFragment-->


<p class="MsoNormal"><b>Jacob Berg recenserar Ingela Lekfalks dokumentär om Lillemor som dömdes till fängelse för att ha förtigit sin HIVdiagnos.</b><br></p><p class="MsoNormal"><br></p>

<!--EndFragment-->


]]></description>
			</item><item>
				<title>Lyssna till Suzanne Brøgger om </title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=36</link>
				<description><![CDATA[<div style="margin-left: 280px;"><a target="" title="" href="http://www.cora.se/audio/Br%C3%B8gger.mp3"><img src="http://img530.imageshack.us/img530/7250/sb4copy.jpg" alt="" align="none"></a></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;">Foto: Ulla Montan</span></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 14px;">Suzanne Brøgger har gjort det igen! Utifrån sin egen självbiografi har hon tagit steget över till litteratur. Ända sedan boken&nbsp;<i>Fräls oss från kärleken</i>&nbsp;har den danska författarinnan på sitt frispråkiga sättväckt debatt. Den gången handlade det om att frälsa världen från kärnfamiljen, denna gång är det en erotisk lovsång till den sinnliga kärleken.&nbsp;<i>Slöjan</i>&nbsp;är till formen som en samling dikter, epos har den också kallats, jag skulle närmast vilja kalla den för sångbok. Det är en smula orientalism á la tusen och en natt, en ung mö som måste berätta ständigt nya underhållande historier för att inte schejken skall hugga huvudet av henne. Brøgger följer den sufiska traditionen där man inte skiljer mellan sinnlig kärlek och religion, och även i Bröggers&nbsp;<i>Slöjan</i>, är det en ung kvinna som berättar för sitt liv. Lyssna till ett kort samtal med Suzanne Brøgger från hennes sverigebesök i april 2010. Klicka på bilden nedan för att lyssna!</span><br></span></div><div><br></div><div><br><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Köp Cora på nätet!</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=35</link>
				<description><![CDATA[Du vet väl att du som har långt till närmaste kiosk kan köpa Cora på nätet?<div>Hos Adlibris.com eller bokus.com kan du alltid beställa senaste numret!</div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Feminismen är inget farligt flickor!</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=34</link>
				<description><![CDATA[<img src="http://img72.imageshack.us/img72/9304/20100215255.jpg" alt="" align="none"><br><div><div>Kvinnobulletinen ligger överallt i högar i arbetsrummet på Humboldtuniversitetet i Berlin. Det är äldre exemplar av Grupp 8-tidningen som Ebba Witt-Brattström &nbsp;</div><div>släpat med sig ner från Sverige. I bästa revolutionär anda lyser det röda kvinnomärket kraftfullt och snart kommer Ebbas egen sjuttiotalshistoria ut som bok. ”Ååå alla kära systrar”, heter den.</div></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Louise Bourgeois 1911-2010</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=33</link>
				<description><![CDATA[<div><span class="Apple-style-span" style="font-weight: bold; ">Några nedslag i ett unikt konstnärskap</span><br></div><div><span class="Apple-style-span" style="font-style: italic; ">av Cristina Karlstam</span><br></div><div><i><br></i></div><div>Just när vårmånaden maj gick över i sommarmånaden juni 2010 gick hon ur tiden, 98 år gammal; eller borde det skrivas 98 år ung? Flickan som blev en mycket gammal kvinna men som hela livet ändå förblev Flickan med hela sin barndoms sårighet och vuxenvärldens svek i sitt bagage.<br></div><div>&nbsp;</div><div><br></div><div><img src="http://img693.imageshack.us/img693/1775/louisebourgeois2.jpg" alt="" align="none"><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Drottning Kristina rockar fett</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=32</link>
				<description><![CDATA[<div>Ur historiens mörker glimtar det till. Vanna Rosenberg är som klippt och skuren för rollen som drottningen som lämnade sitt land och sitt folk.</div><div>Stockholms Stadsteater</div><div>Drottning Kristina av Pam Gems</div><div>Regi Farnaz Arbabi</div><div><br></div><div><img src="http://img297.imageshack.us/img297/9351/vannahellberg.jpg" alt="" align="none"><br></div><div><br></div><div><br></div><div><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Träffsäkert av Spinning Jenny</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=31</link>
				<description><![CDATA[Morris Wikström har sett<i>&nbsp;I väntan på vadå?</i> på Stockholms Stadsteater.&nbsp;<div><img src="http://img709.imageshack.us/img709/315/ivntanpvad.jpg" alt="" align="none"><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Törnrosa enligt Miwa Yanagi!</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=30</link>
				<description><![CDATA[<div>I japanska konstnären Miwa Yanagis video vinner den gamla kvinnan i en närmast brutal brottningskamp.I ett klaustrofobiskt dockskåpsliknande rum pågår en ojämn kamp mellan livet och döden. Kampen får väggarna att rämna och borta är den tunna hinna som skiljer oss från det universum där livet en gång uppstod.<img src="http://img202.imageshack.us/img202/8724/trnrosa.jpg" alt="" align="none"></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Rockig Snövit på Dansens Hus!</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=29</link>
				<description><![CDATA[<div>I synnerhet slutscenen är rörande. Som ett tack till publiken för att den varit "underbar", får vi gå fram och skriva något på Snövits kropp. Snövit, det vill säga den katalanska dansdrottningen Sol Picó, ligger bakåtlutad på en transportkärra i ett rustningsliknande fodral nästan som en Jesus på korset. Hon tycks oantastlig, och kanske ändå inte? </div>
<img src="http://img340.imageshack.us/img340/922/73422855.jpg" width="320">
<div>Genom det tjockaste skal kan känslorna bryta fram far det genom huvudet på mig.Jag tycker mig se att Snövit gråter? Är det av rörelse? Erbjudandet att skriva något; vad vi heter, en önskan, en bön eller kanske ett telefonnummer är starkt symbolladdat. Här återkommer alla publiksamlande genrer. Katolska kyrkan, popidolens stjärnstatus, ålderdomlig vidskeplighet...</div><div>Själv skulle jag blivit rörd inför denna anstormning av människor; vanliga generade svenskar som i vanliga fall kan vara rätt tröga köar nu på båda sidor om scenen för att få komma fram och visa sin tribut.</div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Svenska deltagare i fredsprojekt utvisade från Israel </title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=28</link>
				<description><![CDATA[<div>Efter åtta timmars förhör utvisades de tre svenska medborgarna Lama Abu-Iseifan, Salam Abu-Iseifan och Samaa Sarsour nu på morgonen den 1 april från Israel. En fjärde svensk, Tigran Feiler, kunde fortsätta resan, först efter att han tvingats lova att inte besöka palestinska områden. Samtliga utvisade är deltagare i ett fredsprojekt i syfte att bygga broar mellan judar och palestinier och ge hopp om en fredlig lösning av denna till synes olösliga konflikt.<br></div><div><br></div><div><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Födelsedagskalaset av Harold Pinter</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=27</link>
				<description><![CDATA[<p class="MsoNormal">Yvonne Ihmels har sett Födelsedagskalaset av Harold Pinter</p><p class="MsoNormal">Stockholms Stadsteater</p><p class="MsoNormal">Regi: Thommy Berggren&nbsp;</p><p class="MsoNormal">Födelsedagskalaset av Harold Pinter är en abstrakt tillställning. Födelsedagsbarnet fyller inte ens år, "det är först om en månad." Alla förvandlas vi till stereotyper, kvinnorna inte minst. I vart fall hos författaren Harold Pinter och regissören&nbsp;Thommy Berggren. Ändå tror jag på vartenda ord.</p><div><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Knut Hamsun, en biografi av Sigrid Combüchen</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=25</link>
				<description><![CDATA[<div><b>Biografigruppen</b></div><div><b><br></b></div><div>En mjukt upplyst hall. Många röster blandas. På väg in. ”O liten supé!.” Medan vi tar plats börjar redan diskussionen. ” Får det bara vara biografier, eller kan det vara memoarer också?” &nbsp;Det finns mycket att diskutera. Vi börjar tala om skillnaden mellan biografier och memoarer och skjuter upp vidare diskussioner. &nbsp;Alla i gruppen har mänskovårdande yrken, är fängslade av mänskliga villkor och livsstrategier plus &nbsp;ett intresse för litteratur. Vi är: Britt Magnusson, Christina Hall, Ingemaj Lindh, Margareta Nederdal och Sigrid Arrhenius. Ingemaj Lindh vid pennan. <i>Idag ska vi diskutera Sigrid Combüchens bok om nobelpristagaren Knut Hamsun!</i>&nbsp;</div><div>&nbsp;”Visst var han född 1859 och 1920 fick han nobelpriset i litteratur för sin bok Markens gröda, eller hur? Börjar en och packar upp boken. &nbsp;Ja tänk, vilken märklig och begåvad, men lite osympatisk människa,” svarar en annan.</div><div><br></div><div><span class="Apple-tab-span" style="white-space:pre">	</span></div><div><br></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Köpa Cora på nätet!</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=24</link>
				<description><![CDATA[Du vet väl att du kan köpa kulturtidskrifter genom Bokus och Adlibris?<div>Dygnet runt kan du beställa lösnummer av Cora till samma förmånliga pris som i butiken, och dessutom få den hemskickad!.</div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Förtjusande, förnumstigt och förnöjsamt</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=23</link>
				<description><![CDATA[<div>Tedags för normalt byggda damer</div><div>av Alexander Mc Call Smith</div><div><br></div><div>Damernas detektivbyrå i Botswana har blivit känd för den stora&nbsp;<br></div><div>publiken i Sverige genom Sveriges Television. Det har nu blivit hela&nbsp;</div><div>tio böcker i en, som det tycks, aldrig sinande serie. De är skrivna med&nbsp;</div><div>stor inlevelseförmåga och hjärta av Alexander Mc Call Smith från&nbsp;</div><div>Edinburgh i England eller ska vi kalla det för Great Britain i detta&nbsp;</div><div>sammanhang</div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Är Bitterfittan självbiografisk?</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=22</link>
				<description><![CDATA[Bitterfittan av Maria Sveland<div>Riksteatern i regi av Pontus Stenshäll&nbsp;</div><div>i rollerna bl a Tove Olsson</div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Vardagsgröt och grådask i Noréns generationsdrama</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=20</link>
				<description><![CDATA[<span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif; font-size: medium; line-height: normal; "><i>Om kärlek </i>är i all enkelhet&nbsp;ett litet sakralt drama av Lars Norén på&nbsp;<br>Dramatens Målarsal. Det är ett stycke stark civilisationskritik och&nbsp;<br>handlar om den utsatta kärleken, om hur vi görs utbytbara för varandra.&nbsp;<br>Det är mycket längtan, mycket förhoppningar och mycket förvecklingar. &nbsp;<br>Det handlar om hur våra personliga och samhälleliga omständigheter&nbsp;<br>maler ner kärleken till en vardagsgröt som är svår att ta sig ur. De&nbsp;<br>olika paren blir avstängda i sina relationer. Här finns stor ångest och&nbsp;<br>ett stort hopp om att ett tredje barn eller ett adoptivbarn ska rädda&nbsp;<br>situationen. Scenen är obestämbar. Det kan vara en mindre hyreslägenhet&nbsp;<br>i en förort med linoleumgolv och grådask utanför fönstret. Men det kan&nbsp;<br>också vara ett väntrum på Adoptivcentrum, Svenska kyrkans samtalsrum,&nbsp;<br>Familjerådgivningen eller vårdcentralen där aborter planeras i samråd&nbsp;<br>med en sjuksköterska. Det är&nbsp;<b>Sara Giese</b>&nbsp;som regisserat. Hon har gjort&nbsp;<br>sig känd som Bitterfittans och Monsterkabinettets och Fröken Julies&nbsp;<br>regissör och en som vågar ta ut svängarna. Här sysslar hon med&nbsp;<br>förvecklingar mellan de olika paren som drömmer om att det är bättre på&nbsp;<br>grannens gård. Det slås i dörrar och springs genom rum i bästa&nbsp;<br>farsstil, trots att detta är allt annat än fars. Det är brottstycken ur&nbsp;<br>liv och tänkta samtal i tid och otid. Kanske skulle det blivit en annan&nbsp;<br>pappa till mitt barn och kanske har vi inte något gemensamt i själva&nbsp;<br>verket. Kärleken kärvar - inte minst den erotiska. Och mitt i alltihopa&nbsp;<br>tänds en trearmad ljusstake och kyrkklockor ringer dagen till ära. Den&nbsp;<br>helige ande åkallas i en psalm av Lina Sandell som alla känner igen och&nbsp;<br>vi undrar om Lars Norén blivit religiös på gamla dagar? Varken den&nbsp;<br>heliga treenigheten eller frågan om mamma, pappa, barn är han främmande&nbsp;<br>för. Det är ett ungt Dramatengäng som spelar denna föreställning och&nbsp;<br>man känner att de lägger in allt vad de har av egna erfarenheter i&nbsp;<br>replikerna. Hur ska vi uppnå maximal lycka under rådande&nbsp;<br>omständigheter? Är detta en värld värdig att skaffa barn till? Här&nbsp;<br>finns både frågan om tillit och hopplöshet i sin prydno. En ung&nbsp;<br>generationspjäs är vad Lars Norén har skrivit denna gång.</span><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif; font-size: medium; line-height: normal; "><br></span><div><font class="Apple-style-span" color="#000000" face="'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif"><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; line-height: normal;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Lucida Grande'; font-size: 17px; white-space: pre; ">Om kärlek, Dramaten av Lars Norén, &nbsp;</span></span></font></div><div><font class="Apple-style-span" color="#000000" face="'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif"><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; line-height: normal;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Lucida Grande'; font-size: 17px; white-space: pre; ">regi Sara Giese</span></span></font></div><div><font class="Apple-style-span" color="#000000" face="'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif"><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; line-height: normal;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Lucida Grande'; font-size: 17px; white-space: pre; ">av Ann Mårtens, kulturjournalist</span><br></span></font></div></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Vardagsgröt och grådask i Noréns generationsdrama</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=19</link>
				<description><![CDATA[<span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue'; font-size: medium; line-height: normal; "><i>Om kärlek, Dramaten<br>av Lars Norén,&nbsp;<br>regi Sara Giese<br>&nbsp;&nbsp;<br>Om kärlek </i>är i all enkelhet ett litet sakralt drama av Lars Norén på&nbsp;<br>Dramatens Målarsal. Det är ett stycke stark civilisationskritik och&nbsp;<br>handlar om den utsatta kärleken, om hur vi görs utbytbara för varandra.&nbsp;<br>Det är mycket längtan, mycket förhoppningar och mycket förvecklingar. &nbsp;<br>Det handlar om hur våra personliga och samhälleliga omständigheter&nbsp;<br>maler ner kärleken till en vardagsgröt som är svår att ta sig ur.&nbsp;<br><br><br><br>Ann Mårtens, kulturjournalist<br></span>]]></description>
			</item><item>
				<title>Med klassresan som rättesnöre</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=18</link>
				<description><![CDATA[<span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue'; font-size: medium; line-height: normal; ">Pygmalion, Dramaten<br>i regi och bearbetning av Margareta Garpe<br>av Ann Mårtens</span><div><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue'; font-size: medium; line-height: normal; "><br>Pygmalion är Bernard Shaws mest berömda verk. Pjäsen som är skriven&nbsp;<br>1912 handlar om &nbsp;blomsterflickan Eliza som gör en klassresa genom att&nbsp;<br>undervisas i vett och etikett och framför allt i språkets betydelse av&nbsp;<br>professor Higgins. Margareta Garpe har regisserat och även bearbetat&nbsp;<br>och aktualiserat, och som det tycks renodlat detta tema i texten.<br></span></div>]]></description>
			</item><item>
				<title>Med klassresan som rättesnöre</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=17</link>
				<description><![CDATA[<font class="Apple-style-span" color="#000000" face="'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif"><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; line-height: normal;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Helvetica Neue'; ">Pygmalion, Dramaten<br>i regi och bearbetning av Margareta Garpe<br>av Ann Mårtens<br><br>Pygmalion är Bernard Shaws mest berömda verk. Pjäsen som är skriven&nbsp;<br>1912 handlar om &nbsp;blomsterflickan Eliza som gör en klassresa genom att&nbsp;<br>undervisas i vett och etikett och framför allt i språkets betydelse av&nbsp;<br>professor Higgins. Margareta Garpe har regisserat och även bearbetat&nbsp;<br>och aktualiserat, och som det tycks renodlat detta tema i texten.</span><br></span></font>]]></description>
			</item><item>
				<title>Blod späs ut med tårar</title>
				<link>http://www.cora.se/post.php?id=14</link>
				<description><![CDATA[<font class="Apple-style-span" size="3"><span class="Apple-style-span" style="font-size: 12px; line-height: 24px; -webkit-border-horizontal-spacing: 2px; -webkit-border-vertical-spacing: 2px; "><span class="Apple-style-span" style="color: rgb(0, 0, 0); font-family: 'Helvetica Neue'; font-size: medium; line-height: normal; -webkit-border-horizontal-spacing: 0px; -webkit-border-vertical-spacing: 0px; ">Ann Mårtens har sett Hamlet av William Shakespeare på&nbsp;Stockholms Stadsteater</span></span></font><div><span class="Apple-style-span" style="-webkit-border-horizontal-spacing: 2px; -webkit-border-vertical-spacing: 2px; "><span class="Apple-style-span" style="-webkit-border-horizontal-spacing: 0px; -webkit-border-vertical-spacing: 0px; "></span></span><font class="Apple-style-span" color="#000000" face="'Helvetica Neue', Helvetica, sans-serif"><span class="Apple-style-span" style="font-size: medium; line-height: normal; ">och undrar om en seriös recension av Hamlet kan innehålla feministiska synpunkter?</span></font></div>]]></description>
			</item></channel></rss>